13 november, 2006

Koop: Koop Islands

Även Koop är tillbaka, och det med sin moderna, elektronikslicka jazz med trettiotalsswingkänsla, denna gång med lite karibiska inslag. Normalt sett behöver jag lite mer tuggmotstånd än så här när jag lyssnar på jazz. Det är mjukt och skönt, men samtidigt lite distanserat.

Det är på inget sätt falsk marknadsföring från Zingmarks & Simonssons sida. Man får det man är lovad: strömlinjeformad mysjazz för den unga mellanklassens parmiddagar och mingelpartyn. Och som sådan fungerar den riktigt bra. Om du tyckte om Waltz for Koop blir du inte besviken om du köper Koop Islands.

Det är snyggt producerat, med bra insatser från sångkvartetten Ane Brun, Yukimi Nagano, Earl Zinger och Mikael Sundin. Magnus Lindgrens klarinett-, flöjt- och barytonsaxspel är utmärkt, likaså Mattias Ståhls vandringar upp och ner på vibrafonen och marimban. Retrosmukkert.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Koop är trams och bara yta.

Biff sa...

Javisst är det mycket yta. Men det är väldigt snygg yta!