Khonnor: Handwriting

Det har väl egentligen skrivits tillräckligt om Underbarnet. Men nu har det gått ett tag så jag gör det ändå.

Connor Kirby Long var bara 15 när han släppte sin första ep, och 17 när fullängsdebuten Handwriting kom 2004. Detta är något annat än den övriga knaster/electronica/laptop-vågen som har översvämmat oss.

Till lapptäcket av ljud sjunger, viskar och talar han. Det är hjärtskärande vackert när han kombinerar brustna toner och spruckna harmonier. Det brusar och sprakar, och dissonansen är påtaglig och i princip ständigt närvarande. Men när de olika beståndsdelarna av ljud och oljud förenas skapas något alldeles speciellt. Spetsigt och trubbigt, men också väldigt mjukt. Detta är musik som du inte har råd att vara utan.

[Edit: Oj, vilket floskligt inlägg det blev. Sorry. Men det stämmer faktiskt, tycker Biff.]